{"id":1290,"date":"2018-07-12T11:47:53","date_gmt":"2018-07-12T08:47:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/?page_id=1290"},"modified":"2025-09-01T20:38:45","modified_gmt":"2025-09-01T17:38:45","slug":"svenska-info-under-arbete","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/?page_id=1290","title":{"rendered":"Hankasalmi hembygdsg\u00e5rd"},"content":{"rendered":"\n

Hankasalmi hembygdsg\u00e5rd \u00e4r bel\u00e4gen mitt i Hankasalmi kyrkby,  i omedelbar n\u00e4rhet av den 1892 f\u00e4rdigbyggda, av Josef Stenb\u00e4ck<\/em> planerade Hankasalmi kyrka.<\/p>\n\n\n\n

Hembygdsg\u00e5rden har en tomt p\u00e5 6300 m2<\/sup>.  Byggnaderna p\u00e5 g\u00e5rden \u00e4r placerade i en s\u00e5 kallad s<\/em>pridd husgruppering <\/em> med en rektangul\u00e4r form. Alla byggnader har blivit f\u00f6rflyttade till sina nuvarande st\u00e4llen fr\u00e5n olika delar av Hankasalmi socken. M\u00e5let har varit att skapa en i stora drag enhetlig bild av en g\u00e5rdsplan fr\u00e5n 1700 och 1800 \u2013\u00e5rtalens Hankasalmi. P\u00e5 grund av omr\u00e5dets begr\u00e4nsade storlek har man inte kunnat placera rian och bastun p\u00e5 det av brands\u00e4kerheten betingade avst\u00e5ndet fr\u00e5n de andra byggnaderna. V\u00e4derkvarnen skulle inte heller vara anv\u00e4ndbar p\u00e5 sitt nuvarande st\u00e4lle i skyddet av en skogsdunge. N\u00e5gra f\u00f6r jordbruksn\u00e4ringen viktiga byggnader, s\u00e5som till exempel halmlada, saknas helt i bymuseet.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver de egentliga museibyggnaderna finns p\u00e5 omr\u00e5det \u00e4ven hembygdshuset Halla stuga<\/strong>. Bakom skogsdungen, p\u00e5 v\u00e4gen som leder fr\u00e5n kyrkan till skolan finns hembygdf\u00f6reningens f\u00f6rem\u00e5lsmuseum<\/strong> som \u00e4r grundat i ett gammalt spannm\u00e5lsmagasin.<\/p>\n\n\n\n

Hembygdsg\u00e5rden \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r g<\/strong>rupper enligt \u00f6verkommelse.<\/p>\n\n\n\n


Kontakt: posti(at)hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Halla stuga<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Huvudbyggnaden p\u00e5 Gamla Halla g\u00e5rd flyttades till Hankasalmi hembygdsg\u00e5rd fr\u00e5n Armisvesi-stranden i Suolivesi. Gamla Halla \u00e4r en av de \u00e4ldsta sl\u00e4ktg\u00e5rdarna i bygden och har blivit n\u00e4mnd  p\u00e5 listan \u00f6ver jord\u00e4gande b\u00f6nder i Savolax s\u00e5 tidigt som \u00e5r 1561.<\/p>\n\n\n\n

Den stora parstugan av bilastockar byggdes i tv\u00e5 delar; stugan vid sidan av kyrkan h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1600-talet, d\u00e5 sl\u00e4kten Kauppinen begynnte bos\u00e4ttningen p\u00e5 Gamla Halla g\u00e5rd. Stockarna till den nyare stugan i sydv\u00e4st\u00e4ndan h\u00e4mtades p\u00e5 1700-talet fr\u00e5n n\u00e5gon f\u00e4rdig byggnad i Pieks\u00e4m\u00e4ki trakten. B\u00e4gge stugorna var r\u00f6kp\u00f6rten utan<\/em> skorsten<\/em>. F\u00f6rstugan bestod ursprungligen av ett gapskjul d\u00e4r man hade genomg\u00e5ng fr\u00e5n framsidan till bakg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 1800-talet best\u00e4mde sig Heikki Tapaninpoika, husbonden p\u00e5 Halla, att \u00f6verg\u00e5 ifr\u00e5n tv\u00e5 r\u00f6kp\u00f6rten till en bostad med skorsten. Ugnarna i b\u00e5da stugorna byggdes om helt och blev f\u00f6rsedda med skorstenar. Det \u00e4r m\u00f6jligt att det redan i detta skede fanns farstukammare,<\/em> ett slags urformer av k\u00f6k.  Om icke, s\u00e5 blev de tillbyggda i samband med denna omfattande renovering och hade var sin eldstad. Ugnen i den gamla stugan vid kyrksidan byggdes n\u00e4rmare mittpunkten s\u00e5 att man bakom den fick utrymme f\u00f6r ytterligare tv\u00e5 kammare. Stugan blev mindre, men huset fick fyra stycken skilda sovkammare. Som minne till den h\u00e4r stora ombyggnaden, utr\u00e4ttad av Heikki Tapaninpoika, st\u00e5r \u00e5rtalet 1851 p\u00e5 den g\u00e5rdsida v\u00e4ggen av Halla stuga.<\/p>\n\n\n\n

Halla stuga flyttades till hembygdsg\u00e5rden \u00e5r 1967, men invigningsfesten kunde firas f\u00f6rst \u00f6ver tio \u00e5r senare, den 15. juli 1979. Stugan genomgick flera f\u00f6r\u00e4ndringar i samband med f\u00f6rflyttningen. Bredbekl\u00e4naden avl\u00e4gsnades och husets utseende \u00e5terst\u00e4lldes till att delvis motsvara uppsynen fr\u00e5n 1850-talet.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 Halla stuga numera anv\u00e4nds som hembygds- och festlokal, har man byggt om farstukammaren till ett modernt k\u00f6k, som kan betj\u00e4na festfolk och sammantr\u00e4den.  I Halla stuga anordnas evenemang av Hankasalmi hembygdsf\u00f6rening och man kan \u00e4ven inhyra stugan f\u00f6r privata tillst\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6kstuga<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

R\u00f6kstugan p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1771. Fr\u00e5n b\u00f6rjan stod den som huvudbyggnad p\u00e5 Ristim\u00e4ki g\u00e5rd i Kynsivesi by. Stugan gick under namnet Yrj\u00f6s stuga <\/em>efter sin siste \u00e4gare Yrj\u00f6 Pietil\u00e4inen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man stiger in ser man karlsidan <\/em>till h\u00f6ger fr\u00e5n d\u00f6rren. D\u00e4r finns bj\u00e4lkar f\u00f6r f\u00f6rvaring av p\u00e4rtor, virke, sl\u00e4dmedar och seltyg. Tillh\u00e5llet f\u00f6r kvinnosysslor fanns p\u00e5 den v\u00e4nstra sidan av stugan runt om ugnen och husger\u00e5den. Math\u00f6rnan finns p\u00e5 h\u00f6gersidan vid stugans bakre v\u00e4gg och den stora familjes\u00e4ngen p\u00e5 v\u00e4nstersidan. Om vintrarna sov dr\u00e4ngen<\/em> p\u00e5 sin smala b\u00e4dd vid d\u00f6rren. P\u00e5 sommartid sov man i bodarna. Den av l\u00e5nga st\u00f6rar konstruerade \u201cvindf\u00e5ngen\u201d kallades f\u00f6r fattigmans farstu eller \u201cj\u00e4laf\u00e5ssto\u201d.<\/em> Den fungerade som vindskydd och i sommartid kunde man d\u00e4r laga mat \u00f6ver \u00f6ppen eld. R\u00f6kstugan fick ett nytt sp\u00e5ntak under sommaren 2011 och en ny fattigmans farstu sommaren 2015.<\/p>\n\n\n\n

Kl\u00e4dbod<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Kl\u00e4dboden bredvid r\u00f6kp\u00f6rtet \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1859. \u00c5rtalet \u00e4r mejslat p\u00e5 insidan av konsolen p\u00e5 gavelns h\u00f6gra sida. Byggnaden har tillh\u00f6rt Ritala g\u00e5rd och i sinom tid anv\u00e4nts till f\u00f6rvaring av kl\u00e4der och linne. Dessutom var det vanligt att ungdomen p\u00e5 lantg\u00e5rdarna sov i bodarna under sommaren.<\/p>\n\n\n\n

Bakom kl\u00e4dboden v\u00e4xer en stor minnesgran<\/em>, som planterades p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden till \u00e4ra f\u00f6r s\u00e5ngfesten i Mellersta Finland sommaren 1968.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6kbastu<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

R\u00f6kbastun p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden har h\u00e4mtats fr\u00e5n Kuusela g\u00e5rd i Sauvam\u00e4ki. Den \u00e4r byggd i b\u00f6rjan av 1900-talet. Bastun brukade st\u00e5 mera avsides fr\u00e5n g\u00e5rdsplanen eftersom den liksom rian v\u00e5llade en risk f\u00f6r brands\u00e4kerheten om den l\u00e5g f\u00f6r n\u00e4ra de andra byggnaderna. F\u00f6r att ut\u00f6ka brands\u00e4kerheten var bastun f\u00f6rsedd med gr\u00e4stak som h\u00f6lls svalt och inte var lika l\u00e4ttant\u00e4ndligt som ett torrt sp\u00e5ntak.<\/p>\n\n\n\n

Bastun \u00e4r m\u00f6blerad med en l\u00e5g bastuugn och en bred lave. R\u00f6kbastun saknar skorsten och r\u00f6ken slipper ut genom en glugg i v\u00e4ggen. En traditionenlig bastukvast<\/em> sattes ihop av kvistar fr\u00e5n v\u00e5rtbj\u00f6rk och bands med en vidja fr\u00e5n glasbj\u00f6rk. Den l\u00e4mpligaste tiden f\u00f6r att g\u00f6ra bastukvastar varar fr\u00e5n midsommar till b\u00f6rjan av juli.<\/p>\n\n\n\n

Ladug\u00e5rd<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Ladug\u00e5rden kommer fr\u00e5n Tiihola g\u00e5rd i Halttula by. Byggnaden tj\u00e4nstgjorde som djurstall fr\u00e5n \u00e5r 1844 till \u00e5r 1896, varefter den omvandlades till h\u00f6lada. D\u00f6rrarna utvidgades f\u00f6r att r\u00f6ja v\u00e4gen f\u00f6r en sl\u00e5ttermaskin. I samband med f\u00f6rflyttningen till museet f\u00f6rkortades ladug\u00e5rden med tv\u00e5 meter fr\u00e5n sin l\u00e4ngd p\u00e5 tolv meter.<\/p>\n\n\n\n

Ladug\u00e5rden bjuder ej tilltr\u00e4de till allm\u00e4nheten utan tj\u00e4nar som hembygdsg\u00e5rdens f\u00f6rr\u00e5d. P\u00e5 baksidan har man inr\u00e4ttat moderna sanitetsutrymmen f\u00f6r g\u00e4sterna p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Kockstall<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Stallet med loft eller \u201ckock\u201d <\/em>h\u00e4mtades till hembygdsg\u00e5rden fr\u00e5n Yrj\u00f6s hus i Venekoski. Enligt inom sl\u00e4kten bevarad tradition hade stallet varit f\u00e4rdigt i cirka ett hundra \u00e5r n\u00e4r det h\u00e4mtades till g\u00e5rden \u00e5r 1964.<\/p>\n\n\n\n

Kockstall betyder stallbyggnad med tv\u00e5 v\u00e5ningar. Framf\u00f6r  vindsv\u00e5ningen finns en loftg\u00e5ng som bildar passage till bodarna. Byggnadens nedre v\u00e5ning tj\u00e4nade som stall. I den mellersta boden stod vanligen tre, till och med fyra h\u00e4star, om man hade bes\u00f6k. I boden till v\u00e4nster fr\u00e5n g\u00e5rdsplanen f\u00f6rvarades b\u00e5de seltyg och h\u00f6 och havre f\u00f6r en g\u00e4sts h\u00e4st. D\u00e4rifr\u00e5n leder en bred matningslucka till den mellersta boden. \u00d6verv\u00e5ningens bodar anv\u00e4ndes till f\u00f6rvaring och som sovplats p\u00e5 sommartid.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I den h\u00f6gra boden p\u00e5 nedre v\u00e5ningen i stallet finns en utst\u00e4llning om livet av folkbotare Aleksanteri Viinikainen \u00e4ven kallad \u2018M\u00e4yr\u00e4m\u00e4en Santeri\u2019 (1851\u20131933). Santeri var bondson p\u00e5 M\u00e4yr\u00e4m\u00e4ki g\u00e5rd, men levde sitt liv p\u00e5 Hein\u00e4maa torp n\u00e4ra sitt hemman. M\u00e4yr\u00e4m\u00e4en Santeri var k\u00e4nd p\u00e5 orten som en skicklig botare. Han var intresserad av medicin och kombinerade g\u00e4rna boklig kunskap med traditionella v\u00e4xtbaserade botemedel. Santeri hade ett omfattande bibliotek, som visserligen har till stora delar f\u00f6rsvunnit, och en m\u00e5ngsidig tr\u00e4dg\u00e5rd. Han var ocks\u00e5 mycket beh\u00e4ndig, vilket bevittnas av de tr\u00e4arbeten och redskap som \u00e4r framst\u00e4llda i boden.<\/p>\n\n\n\n

Ria<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Rian p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden kommer fr\u00e5n Korpela g\u00e5rd i Kynsivesi by och \u00e4r byggd p\u00e5 1840-talet f\u00f6r en torparfamilj, vilket f\u00f6rklarar dess mindre storlek.<\/p>\n\n\n\n

I rian finns tr\u00f6skrum<\/em> och sidorum, <\/em>d\u00e4r man f\u00f6rvarade tr\u00f6skverktyg och agnar och halm. Som eldstad i rian finns en blockformad ugn murad av stenar.<\/p>\n\n\n\n

Rian anv\u00e4ndes f\u00f6r att torka s\u00e4den. Den avtorkade s\u00e4den tr\u00f6skades med att sl\u00e5 k\u00e4rvorna med slagor<\/em> (vid v\u00e4ggen). I rians sidorum finns att \u00e5sk\u00e5da tv\u00e5 kastmaskiner, <\/em>som anv\u00e4ndes f\u00f6r att vidare rensa den tr\u00f6skade s\u00e4den. De framtr\u00f6skade kornen maldes till mj\u00f6l i en kvarn.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4derkvarn<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

V\u00e4derkvarnen kommer fr\u00e5n Lamminp\u00e4\u00e4 g\u00e5rd i S\u00e4kinm\u00e4ki by. P\u00e5 insidan av d\u00f6rren st\u00e5r \u00e5rtal 1784, vilket torde tyda p\u00e5 byggnads\u00e5ret eller ombyggnads\u00e5ret av kvarnen. Kvarnen anv\u00e4ndes till malning av s\u00e4d \u00e4nda till slutet av 1940-talet.<\/p>\n\n\n\n

Kvarnen p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden \u00e4r en p\u00e5 orten vanlig fotkvarn,<\/em> vilket betyder att man kunde med hj\u00e4lp av den i vingens \u00e4nde sittande bommen dvs. foten<\/em> v\u00e4nda den i en l\u00e4mplig vinkel mot vinden. De stora kvarnstenarna ligger i kvarnens innanm\u00e4te, i ett fodral gjord av br\u00e4dor, d\u00e4r man kunde flytta dem med hj\u00e4lp av en h\u00e4vst\u00e5ng f\u00f6r att uppn\u00e5 den till\u00f6nskade grovhetsgraden p\u00e5 mj\u00f6let.<\/p>\n\n\n\n

I sidan av v\u00e4derkvarnen finns en med vindkraft fungerande p\u00e4rthyvel.<\/em>P\u00e4rtor anv\u00e4ndes som ljusk\u00e4llor inomhus och de hade stor \u00e5tg\u00e5ng, eftersom en alnsl\u00e5ng (c. 50 cm) p\u00e4rtsticka brann endast i circa 25 minuter.<\/p>\n\n\n\n

Smedja och kolskjul<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Smedjan och kolskjulet kommer fr\u00e5n Saarikangas g\u00e5rd i Hankavesi by. Smedjan \u00e4r byggd p\u00e5 1700-talet. Till dess fasta inredning tillh\u00f6r en b\u00e4lg<\/em> och \u00e4ssja, <\/em>d\u00e4r man nyttjade tr\u00e4kol. <\/em>Mitt p\u00e5 jordgolvet st\u00e5r st\u00e4det,<\/em> som smeden anv\u00e4nde till att forma det upphettade j\u00e4rnet p\u00e5 genom att sl\u00e5 j\u00e4rnet med smideshammaren.<\/p>\n\n\n\n

Kolskjulet \u00e4r den enda byggnaden med pulpettak p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden. Det anv\u00e4ndes till lagring av kol.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tskjul<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I b\u00e5tskjulet f\u00f6rvarar man tv\u00e5 b\u00e5tar fr\u00e5n Hankasalmi. Den nedre b\u00e5ten h\u00f6rde till kommunalmannen Adam Nyk\u00e4nen<\/em> (1820\u20131901) och den \u00f6vre till Nestor Pietil\u00e4inen <\/em>(1894\u20131987), hemmah\u00f6rande i Venekoski.<\/p>\n\n\n\n

Adam Nyk\u00e4nen var en central inverkare inom den 1872 grundade Hankasalmi kommuns f\u00f6rsta skeden: ordf\u00f6rande i kommunalst\u00e4mman, kass\u00f6r och en av de f\u00f6rm\u00f6gnaste m\u00e4nnen i kommunen.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5rtullarna av fl\u00e4tad vidja <\/em>i Adam Nyk\u00e4nens b\u00e5t blev modell till Hankasalmi vapen med f\u00e4rgerna Tavastlands r\u00f6da, Savolax svarta, och silver som  h\u00e4nvisar till den gr\u00e5a f\u00e4rgen av gamla timmerbyggnader.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rem\u00e5lsmuseum<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Hankasalmi hembygdsf\u00f6renings f\u00f6rem\u00e5lsmuseum \u00e4r anlagt i det gamla spannm\u00e5lsmagasinet<\/em>, som st\u00e5r p\u00e5 sin ursprungliga plats. Magasinet \u00f6ppnades 1879 och det inneh\u00f6ll f\u00f6rutom avdelningen f\u00f6r uts\u00e4de \u00e4ven avdelning f\u00f6r spannm\u00e5l f\u00f6r n\u00e4ringsbruk, d\u00e4r man kunde l\u00e5na spannm\u00e5l f\u00f6r konsumtion s\u00e5som bakning och kokning av gr\u00f6t.<\/p>\n\n\n\n

Spannm\u00e5lsmagasin byggdes f\u00f6r att trygga  tillg\u00e5ng till uts\u00e4de under missv\u00e4xt\u00e5ren och f\u00f6r n\u00f6dhj\u00e4lp vid eventuell hungersn\u00f6d.  Magasinets basf\u00f6rr\u00e5d av korn samlades fr\u00e5n de lokala hemmans\u00e4garna efter mantal dvs. efter skattekraft. Spannm\u00e5lsmagasinet fungerade som en d\u00e5tida bank<\/em>. Man skulle \u00e5terbetala l\u00e5nen med r\u00e4nta d\u00e5 n\u00e4sta sk\u00f6rd mognade. F\u00f6r att f\u00f6rhindra st\u00f6lder har man fyllt spannm\u00e5lsmagasinets dubbla timmerv\u00e4ggar med stenar. Inte ens magasinets sk\u00f6tare kunde komma in utan en annan person, f\u00f6r magasinets nycklar fanns alltid i besittning av fler \u00e4n en enda person.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5nespannm\u00e5lsmagasinet slutade fungera 1943. Mantalkommunen donerade byggnaden till hembygdsf\u00f6reningen, och \u00e5r 1962 \u00f6ppnades spannm\u00e5lsmagasinet som museum. F\u00f6rem\u00e5lsmuseet utst\u00e4ller cirka 1500 historiska f\u00f6rem\u00e5l som ber\u00e4ttar om  befolkandet, kyrkolivet, kulturlivet och n\u00e4ringslivet s\u00e5som jordbruk, skogsbruk, fiske och hantverk i Hankasalmi. De ryktbara folkskildrare Arvi Matilainen och Hj\u00f6rdis H\u00e4ggblad fr\u00e5n Hankasalmi \u00e4r ocks\u00e5 tillst\u00e4des i utst\u00e4llningen.<\/p>\n\n\n\n

Hj\u00f6rdis H\u00e4ggblad<\/strong><\/h4>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I f\u00f6rem\u00e5lsmuseet kan man bekanta sig med verksamheten av fotografen Hj\u00f6rdis H\u00e4ggblad<\/strong> (1880\u20131967), som  verkade i Hankasalmi. H\u00e4ggblad var ursprungligen dotter till en sj\u00f6kapten fr\u00e5n Kristinestad. F\u00f6re inflyttandet till Hankasalmi arbetade hon i Helsingfors i Nyblins fotografiatelj\u00e9 och i sin egen atelj\u00e9 i Ilmajoki. H\u00e4ggblad etablerade i Hankasalmi kyrkby den f\u00f6rsta fotografiatelj\u00e9n <\/em>p\u00e5 orten \u00e5r 1915. M\u00e5nga av de gamla fotografierna tagna i Hankasalmi \u00e4r tagna av henne. Fr\u00f6ken H\u00e4ggblad var konstn\u00e4rligt beg\u00e5vad och fotografiatelj\u00e9n fungerade tidvis ocks\u00e5 som bildkonstn\u00e4rens atelj\u00e9. Vid behov m\u00e5lade hon \u00e4ven skyltar och gravmonument och textade annonser.<\/p>\n\n\n\n

Hj\u00f6rdis H\u00e4ggblad blev hemmastadd i Hankasalmi i sin apotekarbror Walters fotsp\u00e5r. Brodern hade bott p\u00e5 orten redan fr\u00e5n \u00e5r 1903. I Hankasalmi minns man m\u00e5nga anekdoter och historier om den svenskspr\u00e5kiga fr\u00f6ken H\u00e4ggblad som talade d\u00e5lig finska och var s\u00e4rledes originell. Hj\u00f6rdis var en o\u00e4ndligt positiv \u2013 till och med naiv –  konstn\u00e4rsperson, som f\u00e4rdades med sina kameror fr\u00e5n by till by p\u00e5 sin gr\u00f6na med tr\u00e4skenor f\u00f6rsedda cykel. Cykeln \u00e4r numera utst\u00e4lld i f\u00f6rem\u00e5lsmuseet. Fr\u00f6ken H\u00e4ggblad v\u00e4ckte h\u00e4pnad bland hankasalmiborna j\u00e4mte sin egenartade finska ocks\u00e5 med att hon hade som keldjur en r\u00e5tta namngiven till Kurre. M\u00e5nga fann det sv\u00e5rt att uttala namnet Hj\u00f6rdis, d\u00e4rf\u00f6r gav ortsborna henne smeknamnet J\u00f6rttis.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hj\u00f6rdis H\u00e4ggblad  ingick aldrig \u00e4ktenskap. Hon testamenterade sitt hus med namnet Aurinkola till Hankasalmi kommun, som anlade p\u00e5 st\u00e4llet servicehuset Aurinkola f\u00f6r \u00e5ldringar.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4xter p\u00e5 museets g\u00e5rdsplan<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Hankasalmi tr\u00e4dg\u00e5rdss\u00e4llskap har flyttat olika prydnads- och nyttov\u00e4xter fr\u00e5n lokala gamla tr\u00e4dg\u00e5rdar till bymuseets g\u00e5rd. S\u00e5dana v\u00e4xter \u00e4r bl.a. blomsterperennerna framf\u00f6r Halla Stuga, syren, humle, s\u00e5p\u00f6rt  och \u00e5landsrot (alant) som \u00e4r en klassisk l\u00e4ke\u00f6rt.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hankasalmi hembygdsg\u00e5rd \u00e4r bel\u00e4gen mitt i Hankasalmi kyrkby,  i omedelbar n\u00e4rhet av den 1892 f\u00e4rdigbyggda, av Josef Stenb\u00e4ck planerade Hankasalmi kyrka. Hembygdsg\u00e5rden har en tomt p\u00e5 6300 m2.  Byggnaderna p\u00e5 g\u00e5rden \u00e4r placerade i en s\u00e5 kallad spridd husgruppering  med en rektangul\u00e4r form. Alla byggnader har blivit f\u00f6rflyttade till sina nuvarande st\u00e4llen fr\u00e5n olika delar […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1290","page","type-page","status-publish","czr-hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1290"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1290\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3025,"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1290\/revisions\/3025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hankasalmenkotiseutuyhdistys.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}